Höstmys i höstrusk

Det var en riktigt mörk kväll, vilken tur att Cajsan kom över och hälsade på mig. Med en liten present dessutom. Guldkant. Jag bjöd på kvällsmat och vi åt konstant i två timmar ungefär. Mums. Och ändå sitter jag här med en skål yoghurt nu. Ätstörning anyone? Bah, det får man ha på söndagar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0