Broken face

Ögonen rinner, näsan rinner, huvudet värker, kroppen skriker. Om tre timmar sätter jag mig på tåget, hur ska det gå? Hej och hå. Till min hjälp är hela väskan full av meducin. Jag skulle hellre haft en väska full av godis och tröstat mig med. Men att vara förkyld och bli tjock på köpet håller inte alls. Åksjuketabletterna jag köpt ska visst göra en trött, så förhoppningsvis slocknar jag en stund. Vilket jag brukar göra. Nog med löst snicksnack för idag. Hejdå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0