amanda hemlig

En äkta sommarsöndag med sol och bad. Och tacobuffé. Jag lyckades bli lite färggladare och jävligt mycket fräknigare. Nu är den här!

En lördagskväll hos mig kan se ut såhär:

En uppklädd Amanda.


Ett dukat bord.


En Tobias och en Josefine.


Och jordgubbar såklart.

Midsommar kom och gick. Tokigt traditionellt i en lada i Småland. Resultatet blev kolsvarta mystiska blåmärken i vardera knäveck, ett borttappat öronhänge, sömn iklädd klänning och förlusten av min finaste tändare samt några hjärnceller. Massor av midsommarmat åt vi, och dansade små grodorna. Det har jag nog inte gjort på 10 år. Nästan.

Fyllefest a la bonde.

Mamma finns lite överallt. I badrumsskåpet och i köket till exempel. Som en liten påminnelse bara. Himla trevligt.

Hej lilla mormor. Jag vill bara berätta att du är bäst i världen. Tack för att du hjälper mig hem. Tack för att du finns.

Jag är inte riktigt nöjd. Ganska onöjd faktiskt. Jag vill ju ha sommar. Picknick i en park, hänga på en balkong eller vara ute hela natten tills det blir sådär ljust att man tror att det är mitt på dagen. Vakna med sol och klarblå himmel utanför fönstret. När kommer det? Jag är beredd.

En helg. Vi såg en glimt av Black Lips, dansade på äckligt svenneställe, passade inte in på Östermalmstorg, hittade hem till Ace, åt pölse, blev dränkta i öl, snackade alldeles för mycket skit, hittade på barndomsminnen, låste oss ute och var beredda att sova i trappen, hade mysfrukost och var lagom nöjda med oss själva. En gång till.

Nu är det fan fredag igen. Debaser Medis ropar, Angelica är här och Black Lips går varma på datorn. Cheers mate.