amanda hemlig

Tusen tankar och tusen sömnlösa nätter. Men nu är det gjort. Det svåraste jag någonsin bestämt. Det jag har mått så jävla dåligt över och aldrig kunnat koppla bort. Inte för en endaste sekund. Men vad händer nu liksom? Det här ska bli bra kompisar. Jävligt bra. Jag löser det.

Ni hittar mig här. Under öppet fönster. Söndagen tränger sig på, chipsen smakar äckligt och Tiger Lou går på högvarv. Fy jävla fan också.

Det borde vara min jävla tur snart.

Jag har varit asglad hela dagen. I mina jävligt små jeans och med brorsans gamla skärp som han hade när han var 15 och skithäftig i skateparken. Score på den. Nu ska jag träffa brudar som inte gillar brudar. Hej.

Utvalda favoriter.

Fredag. Vi åker till Telefonplan, dricker äckliga rosa shots, illgröna drinkar och skriver saker på varandras händer.


Lördag. Jag och bästa Fine åker Redline tills allting blir en dimma.
Jag tappar bort halva migsjälv och slutar på hallgolvet. Ovanligt. Right on.


Måndag. Våfflor och öl hos tozz i Highvalley. Ni ser ju hur sinnessjukt gott det var liksom?


Onsdag. Rosé med Lotta på Snaps. Den allra första. Jag vill bara ha mer.

Idag, torsdag.
Jag lyssnar på min Sommarjävel-lista, drömmer och väntar på en ny fin fredag.

Sådärja. Väskan är fullpackad med klänningar och hemligheter, ninjanyllet har fått veta att han ska åka tåg (han är inte speciellt glad över det) och det är dags att sova. Men, hur fan gör man? Jag kommer spela sudoku tills hjärnan blöder och gå igenom resten av mitt liv i huvudet. Som vilken annan natt somhelst då typ.

Jag har köpt jätteprickiga shorts som jag är jätteslice i. Jätte jävla bra! Nu kan det bli sommar då.

ja jo, vi gillar ju mat liksom.

Fem dagar i ensamhet. I fem jävla dagar har jag suttit här med bara mina egna tankar som sällskap. Snorig och eländig. Lejonungen är ju här såklart, fast han är skitdålig på att prata och ligger mest i hallen och ser ut över savannen. Håller koll på sitt kungarike och den ensamma tjejen som sitter i rummet bredvid.

Söndagskel.

När man känner sig som sju jävligt svåra år kan man baka bullar så man hittar tillbaka till verkligheten igen. Sen kan man äta lite för många bullar. Såklart.

Jag skulle vilja åka riktigt jävla långt bort ett tag. Leva ett annat liv för en stund och gå i skor som inte är mina. Vara den jag vill vara utan att behöva tvinga fram det. Söndagar, shit.

Fjortonde mars. Dagen vi äntligen kunde sitta vid Nybrokajen igen med solen i ögonen. Det är dagar som den här som gör det hela värt det. Nu ska jag dricka te och kolla på Stand by Me med spanska subtitles. Lagom dumt.

Ikväll fick jag finbesök. Av en fin Lotta. Vinlåda och skitsnack om allt det där man borde göra.
Vad mer kan en flicka begära?

Jag hatar att minsta lilla skitgrej kan kasta mig ljusår av banan. Det rasar och ingenting är bra. Ingenting. Hur svagt är det? Allting sköljer över mig på en och samma gång och vänder upp och ner på allt jag trodde jag klurat ut. Äh skitsamma.

Det snurrar runt alldeles för mycket skit i mitt huvud. Och det slutar alltid utan någon somhelst klarhet. Vadfan gör man? Fastän jag vet att man behöver någon slags plan ska jag nog bara sluta och tänka på nu istället. Nu. Det är bra så.

Lördagsfrukost med Kajsan är iallafall en jävligt fin grej som händer nu. Sånt behöver jag. Tackhej.

Han finns på NK. Han och hans storebror. Jag och Josefine gick och hälsade på honom idag.

Det är den lille jag håller i famnen. Den store ska bo i min soffa någongång, när jag blivit miljonär. Vi ska titta på Vem vet mest och äta bruna och vita nappar ihop. Åh fan.

Om exakt en vecka fyller jag år. 23. Och jag längtar, precis som jag gjorde när jag var en liten pandaunge. Det är magiskt med födelsedagar och jag skiter i att jag blir äldre. 23 kommer bli det bästa året någonsin, det känner jag på mig. Efter jobbet plockade jag upp min födelsedagspresent till mig själv. Finfint.

Ja, jag lever. I allra högsta grad. Kvällarna består väl mest utav vin med Kajsan just nu, och det trivs jag med. Jävligt mycket faktiskt. Jag längtar såklart hem hela tiden, men det blir lättare och lättare. Som tur är.

Ikväll blir det italienskt med Kajsan som gäst. Mmm!

Det är fan fredag igen. Veckor har gått och jag har inte fattat att det snart är jul. Men det är ju det, tydligen. Ikväll har jag och Manda kokat knäck. Asgod jävla knäck. Vi missade formarna en eller två eller hundra gånger, men vad fan gör det? Nam nam.