amanda hemlig

Söndagsutflykten. Monsterstort askoolt förfallet sjukhus.

Då och där, nu och nyss.

iPhonejävel. Har man ingen egen får man väl sno någon annans. Det här är lite december.

Som nittonårig pandaunge gick jag på bal, och posade helt onaturligt vid ett träd. Som tjugotreårig pandaunge får jag på mig balklänningen igen. Like a glove. Highfive dårå.

Det har funnits en längtan de senaste dagarna som gör mig rastlös i hela kroppen. Och jag dör lite inuti för varje dag jag inte är där.

New York. Jag vet fan inte ens var jag ska börja. Det var ju fantastiskt, såklart. Vi gjorde allt och varje dag kändes som en vecka, på ett bra sätt. Elin och jag var ju helt jävla synkade som vanligt och skrattade mest åt allt hela tiden. Till och med efter att ha fått åtta liter cola utspillt över byxbenet eller när vi hela tiden snubblade på trottoarkanter. Mest av allt vill jag åka dit igen. Sitta på fik, dricka öl på Motor City eller bara mumsa på en pretzel i Central Park. Men nu är det tillbaka till verkligheten som gäller, med hundra nya cp-uttryck i bagaget. Get real.

Det är svårt att jobba när sommaren skriker "Kom ut och lek!"

Fredag: I love the 80´s tema på Marie Laveau. Vänd er till Fine för bilder.
Lördag: På vandringsfärd till Åsögatan och Kvastmakartrappan. Är det Stockholm eller Småland egentligen?




Söndag: Fika i fönstret på Blå Lotus, shopping av rosa skor.

Matte var söt. Jag hittade rosor på min huvudkudde när jag kom hem från jobbet i fredags. Lucky me!